lu.se

Vattenhallen Science Center

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Mat och välbefinnande


Skadligt att äta för lite när man hårdtränar 

Pasta och godis är tillåtet om du tränar hårt. För lite mat är skadligt för intensivtränande kvinnor. Elitmotionärer och professionella idrottare med för lite energi i kroppen riskerar skelettskador, ­menstruationsrubbningar och sämre utväxling på träningen. 

– Ett råd är att om man tränar mycket bör man inte vara så restriktiv med sitt ätande. Man kan tillåta sig snabba kolhydrater och äta godis, säger Åsa Tornberg, forskare och ansvarig för Health Sciences Lab.

För lite energi kan leda till många problem

Health Sciences Lab har funnits i två år. Laboratoriet kombinerar många olika typer av mätmetoder och kan därför analysera livsstil och prestation på flera olika sätt. Det är många olika faktorer som spelar in vid mänsklig prestation – styrka, metabolism, uthållighet, anaerob kapacitet, nutrition och livsstil. Hit kommer både forskargrupper och elitidrottsklubbar. Forskargrupperna är främst inriktade på livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes och cancer. Elitklubbarna å sin sida vill veta i vilken form deras atleter är och hur de ska få dem att prestera maximalt.

Att följa statens kostrekommendationer slaviskt är inte att rekommendera, antingen man är elitidrottare eller elitmotionär. För att få räkna sig som elitmotionär ska man träna mer än fem timmar i veckan.

– För lite energi är ett utbrett problem som leder till lägre bentäthet, lägre ämnesomsättning och rubbad hormonbalans. Om mensen försvinner är det ett allvarligt varningstecken på för lite östrogen, något som kan leda till sterilitet, säger Anna Melin, forskare i idrottsnutrition.

Anses inte kvinnligt att äta mycket 

2012 visade forskarna Anna Melin och Åsa Tornberg i en studie med 50 elitidrottskvinnor att hälften av dem åt så lite att de riskerade allvarliga skador. Kvinnorna tävlade i maraton, triathlon och orientering. Att elitidrotta är inte alltid detsamma som att leva hälsosamt. I uthållighetsporter blir det en ständig balansgång: man ska ha få kilon att bära på samtidigt som man måste orka massor av träning. Är man kvinna är det dessutom inte socialt accepterat att vara en storätare. Att lassa upp ett berg med kött och sås på tallriken går inte obemärkt förbi.

– Det anses inte särskilt kvinnligt att äta mycket. Våra elitidrottare får ofta kommentarer som ”ska du verkligen äta allt det där?” säger Anna Melin.

Under många år var Anna Melin dietist vid Team Danmark. Hon vet att många elitidrottskvinnor tycker att försvunnen mens är ett pris som är värt att betala för att bli lite lättare.

– Om de är övertygade om att det kan hjälpa dem att de knipa den där platsen till OS eller VM, så äter de mindre, säger Anna Melin.

Okunskap ett problem 

Att elitidrottskvinnor äter för lite hade också att göra med okunskap, man vet inte hur man ska äta. Det är svårt att få i sig tillräckliga mängder om inte maten är kaloririk, så fullkornsprodukter ska man undvika. Anna Melin har i en studie undersökt vad som händer inne i kroppen på hårt tränande kvinnor med energibrist.

– Det är ny kunskap att kroppens system inte fungerar om man har ständig energibrist. Vi ser att elitidrottarnas hälsa lider här och nu, de är redan bensköra. Det är inte något som händer när de blir gamla.

När det gäller alldeles vanliga kvinnor i västvärlden så vet man att omkring en femtedel får i sig för lite energi på grund av restriktivt ätande i kombination med träning.

– Det sätter viktiga system i gungning, man kan se hormonförändringar ganska direkt. Det är mer hälsosamt att vara tränad och lite överviktig, än smal och otränad, avslutar Åsa Tornberg. 

Artikel publicerad i Lunds universitets magasin LUM nr 4, 12 maj 2015. Text: Jenny Loftrup. Foto: Johan Nyman.

Se en film från labbet "Hårt tränande kvinnor behöver äta mer": 

Inspelning från Health Sciences Lab, 7 maj 2015.Film: Johan Nyman.



Mat & välbefinnande - ”Doktorn svarar” om kost och hälsa

– Någonting jag har grunnat lite över är om man tittar på människan som vilket däggdjur som helst – och tittar på tänder, mage, tarmar och liknande – vad skulle man då kunna tro att vi är gjorda för att äta egentligen?

Med den frågan inleder patientinformatör Bruno Clevström samtalet med professor Charlotte Erlanson-Albertson kring kost och hälsa. Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och forskar kring aptitreglering och energibalans. 

Snabbmat, hunger och fetma

I programmets första del får du bland annat höra Charlotte berätta mer om snabbmaten och den ”fetmaepidemi” som kom för ungefär trettio år sedan, om fasta och att bli hungrig. Matens koppling till välbefinnande och stress berörs också. 

Faror med det söta?

– Det första tecknet på att jag är hungrig är att jag börjar fantisera om mat, och det styrs av hungersignaler till hjärnan.

I del två handlar Brunos och Charlottes samtal om när på dygnet det är bäst att äta, om varför söta drycker är bekymmersamma för den som vill gå ner i vikt, olika sockerfällor och lightprodukter.

Charlotte svarar även på frågor om kosttillskott, energidrycker och varför det är viktigt för äldre att röra sig mer. Hon berättar också vad som händer med smaken när vi åldras, möjliga risker med fetmaoperationer och om mättnadssignaler till hjärnan. 

Programmet är uppdelat i två 20-minuters långa avsnitt: 

Inspelning av "Doktorn svarar" på Patientforum, Malmö, januari 2014. Aktuellt om Vetenskap och Hälsa.