lu.se

Vattenhallen Science Center

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Magnus Cinthio - Ultraljud

  
Varför började du forska?
Ultraljud har alltid fascinerat mig, jag jobbade med det på sjukhuset redan innan jag började plugga till civilingenjör och tänkte att jag efter utbildningen skulle jobba med ultraljud på något företag utomlands. Men så blev jag erbjuden möjligheten att börja som doktorand här på LTH och tackade ja eftersom institutionen här är den bästa i Sverige inom området. Jag kunde däremot ingenting om blodkärl men det var det forskningsområde som var ledigt.

Viktiga händelser
Jag har haft två lyckoskott, det första var att jag fick chansen att börja forska på ultraljud som jag är så fascinerad av och det andra är att vi lyckades mäta den längsgående rörelsen i blodkärlen, det var då allting lyfte.

Jag hade också lite tur. Jag var nämligen inte riktigt påläst i litteraturen och visste inte att det som jag försökte göra var ”omöjligt”. Andra hade provat och misslyckats. Hade jag varit påläst så hade jag kanske inte provat, men nu körde jag ovetandes på ändå för jag visste ju inte att det inte gick!

Vad är det bästa med att forska?
Att få jobba med utmanande problem. Och så är det samarbetet med kollegorna, både här på institutionen och universitet och de som vi samarbetar med i Italien och Japan. Att tillsammans försöka lösa något som ingen annan har gjort.

Vad har du uppnått om 10 år?
Då har vi en maskin som kan identifiera sammansättningen i kärlväggen, vi kan identifiera de olika beståndsdelarna. Jag tror absolut att det är möjligt tack vare samarbetet med kollegorna i Japan och Italien.

Magnus Cinthio, forskar vid Institutionen för Mätteknik och Industriell elektroteknik. Han kartlägger rörelser i blodkärlets väggar med hjälp av ultraljud. 
Utbildning: Civilingenjör i Elektroteknik, därefter doktorsexamen vid Institutionen för Elektrisk mätteknik vid LTH. Ämnet för av handlingen var ultraljud.
Kuriosa: Magnus bodde med familjen i Japan, där Magnus forskade ett tag efter att ha doktorerat. 

Ultraljud kan visa hur hjärtat och blodkärlen mår

Tvärgående (radiell) och längsgående (longitudinell) rörelse i ett blodkärl

Hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt, är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och kan ofta kopplas till vår livsstil.

Blodkärlen hos unga personer är elastiska, rörliga och töjbara, men blir stelare ju äldre vi blir. Den här försämringen kan dessutom snabbas på av dåliga vanor som exempelvis rökning, fel mat eller för lite motion. Det kan då bildas avlagringar på kärlens insida, så kallade plaque, som gör att kärlen blir trånga och mindre rörliga, vilket så småningom kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Forskaren Magnus Cinthio vid Lunds Teknisk Högskola jobbar med ultraljud och har utvecklat en världsunik metod för att mäta blodkärlens rörelse.

När hjärtat slår kommer blodet som en tryckvåg i artären och det är det vi känner som puls. Forskarna har länge vetat att kärlen då rör sig radiellt, det vill säga vidgar sig på tvären. Men vad man inte visste tills för några år sedan är att blodkärlen också rör sig på längden, longitudinellt. 
  

Åsa Rydén Ahlgren och Magnus Cinthio

Åsa, läkaren som jag forskar tillsammans med såg det en dag när hon skulle testa en ny ultraljudsmaskin och hon insåg genast att det här kunde vara viktigt. Hon ville mäta de här rörelserna men saknade en fungerande metod. Därför kontaktade hon min dåvarande handledare Kjell Lindström och det ledde så småningom till att jag utvecklade en ultraljudsmetod som kunde mäta rörelser på längden och tvären samtidig, förklarar Magnus Cinthio.
  

Blodkärlet

Blodkärlet består av en inre vägg och ett mellanlager som båda är elastiska, och en yttre vägg som är mindre elastisk. Med den nya metoden har man kunnat visa att den inre, elastiska kärlväggen följer med tryckvågen medan den yttre väggen är i princip still. Då uppstår något som kallas skjuvning som innebär att de olika delarna inuti kärlväggen glider på varandra. Än så länge vet man mycket lite om skjuvningens funktion men forskarna tror att den är viktig för att kärlsystemet ska fungera normalt.

 
Ultraljudsbild av ett blodkärl. Den stora vita pilen visar blodflödets riktning inne i blodkärlet. Den övre lilla svarta pilen pekar mot blodkärlets inre vägg och den nedre svarta pilen pekar mot den yttre kärlväggen. 
  

Vår mätmetod ger oss en mängd ny kunskap om hur blodkärl fungerar. Till exempel har ett första försök på gris visat att när grisen får adrenalin så ökar den längsgående rörelsen väldigt mycket. Det här skulle kunna ge oss ny kunskap om kopplingen mellan stress och hjärt-kärlsjukdomar. Vi siktar också på att göra mätmetoden ännu bättre så att den kan användas för att tidigt hitta personer som är i riskzonen för att drabbas av dessa sjukdomar, säger Magnus Cinthio.


Intervju gjord 2011 av Eva Bartonek Roxå och Petra Roxå
Reportage: Eva Bartonek Roxå, Vetenskapsjournalist