I Vattenhallen använder vi oss av flera olika programmeringsmiljöer. Alla övningar är utvecklade så att de är enkla att förstå och inlärningen planeras alltid utifrån den nivå som besökarna är på - elever, lärare, eller allmänheten. Vår personal och våra studentguider är väl insatta i övningarna och kan hjälpa till att lösa problem - och om de inte kan svaret själva, så har vi alltid möjlighet att föra frågan vidare till ett universitet fyllt av programmeringssnillen.

Med Arduino utvecklas en förståelse för programmering genom att koda en programvara för ett system. Arduino kan styra allt från robotar till vardagsprylar som tvättmaskiner, lampor och motorer. 

Kojo skapar förutsättningar för att fördjupa er förståelse för kodning i programmeringsspråket Scala. Genom att styra en sköldpadda på datorskärmen. Med enkla koder utvecklas snabbt förståelse för programmering.  

Micro:bit är en lite programmerbar dator, designad för att göra lärandet om programmering enkelt och kul. Genom blockprogrammering av koden kan Micro:bit kopplas till en dator via USB.  

Med programmering i Python får användaren lära sig om sekvenser, loopar, funktioner och samtidigt öva på geometri och koordinatsystem.  

Lego Mindstorms programmeras med hjälp av moduler i lego mindstorms egna programvara. Robotar styrs genom att lägga in värden för varje vald modul och på så sätt fås roboten att utföra önskade rörelser.  

Med roboten Edison får eleverna tillgång till olika programmeringsmiljöer, blockprogrammering eller script-språket Python och kan snabbt komma igång med programmering samtidigt som de får ta del av centrala begrepp inom programmering.

"En allt större del av vår vardag blir digital. I dag handlar vi mat, lyssnar på musik och läser tidningen på vår telefon. Kontakten med myndigheter och företag sker allt oftare på digital väg. En grundläggande förståelse för teknik är central för att kunna delta aktivt i samhällslivet. Att alla barn får med sig teknisk och digital kompetens i livet är i grunden en demokratifråga." 

Så här skrivs i en debattartikel (ny flik), på regeringens hemsida, med utbildningsminister Gustav Fridolin och näringsminister Mikael Damberg, Aftonbladet debatt, 23 augusti 2016. Eleverna ska få den teknikundervisning de har rätt till – och minst 200 undervisningstimmar.
 

I en artikel på hemsidan dagensarena.se (ny flik) sammanfattar de regeringens beslut så här: 

Ändringar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan ska tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

• Att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
• Att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
• Att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
• Att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
• Att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
• Att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle