Tjocktarmen
Absorption av salt
Efter att maten har passerat genom tunntarmen kommer den kletiga massa som är kvar av maten till tjocktarmen. Den är ungefär en och en halv meter lång. I tjocktarmen suger kroppen upp det överflödigt vatten, salter och en del vitaminer. Många snälla bakterier gör tarmen tät så att inte ämnen som kan skada kroppen kommer ut i blodet. De ett till två kilo bakterier vi har i vår tarm, framför allt i tjocktarmen, hjälper oss med att ta hand om de sista nyttigheterna i maten innan resterna pressas vidare till ändtarmen för att där bli bajs. Det är bara ungefär den sista metern i tarmsystemet som våra matrester liknar bajs - innan dess är det i stort sett luktfritt!
Fermentering av fiber & nedbrytning av laktos
När maten bryts ner i tjocktarmen av bakterierna börjar matresterna jäsa så att kroppen kan ta upp ännu mer näring från maten. Då bildas det gaser - ungefär en till två liter gas per dygn. Det är helt normalt och det mesta av gaserna smiter ut ur kroppen utan att du märker det, som pruttar, rapar eller genom blodet och vidare ut genom lungorna. Det du pruttar ut kan lukta lite olika beroende på vad du har ätit. En del mat som till exempel bönor, ärtor och lök ger också mer gaser än andra sorters mat.
Hos en del människor kan också en del mat ge extra mycket gaser, exempelvis laktos som finns i mjölkprodukter. De flesta vuxna har faktiskt svårt att bryta ner laktos. Egentligen är det bara en liten del av jordens befolkning som klarar att bryta ner laktos som vuxna tack vare att de har en mutation i sin arvsmassa. Mutationen som gör att laktasenzymet har kvar sin förmåga att bryta ner laktos finns bland annat hos extra många här i Norden.
Blindtarmen
På den första delen av tjocktarmen sitter ett litet smalt bihang som kallas blindtarmen. Om den blir inflammerad får du blindtarmsinflammation. Det är ovanligt men allvarligt, och då måste ofta snabbt det lilla bihanget till blindtarm opereras bort. Blindtarmsinflammation är faktiskt vanligast hos barn och ungdomar i 10-20 års åldern, och någon gång i livet drabbas ungefär var tionde svensk.
Men vad gör egentligen blindtarmen för nytta i kroppen? Helt säker är man inte, men en del forskare spekulerar i att vi har en reserv av “snälla” bakterier där som kan fylla på tjocktarmens lager av bakterier när det behövs.
Ändtarmen
Det finns de som har räknat ut att vi totalt sett sitter på toaletten mer än ett år under hela vårt liv. Så det gäller att uppskatta även den delen av livet! Fundera på hela den långa resa som maten har gjort för att nå hit. Det tar oftast en halv till två dagar för maten att ta sig från munnen till ändan.
Väl framme i ändtarmen finns det inte mycket kvar av maten vi har ätit. Det mesta som nu är kvar är vatten och växtfibrer som vi inte kan bryta ner. Kvar finns också slem, döda celler och bakterier som följt med från tarmen. Matresterna är inte längre en vällingliknande lös massa, utan det som pressas ut från ändtarmen liknar oftast mer tandkräm i sin konsistens (utom om du har ätit något som magen och tarmarna inte riktigt gillade … då kan det bli både hårdare och lösare).
Ringmuskeln
När du äter en ny måltid och maten dimper ner i magen, går en signal automatiskt till tjocktarmen att nu är det dags att putta “matklumpen” vidare. En tredjedel av tjocktarmens innehåll töms då ut i ändtarmen där den sista utpressningen av vatten görs.
Runt ändtarmens öppning finns två ringformade muskler, varav den ena kan styras med viljan. Det är ju tur det så att inte bajset skulle komma ut automatiskt så fort det fylldes på med nya matrester i ändtarmen. Men var snäll mot tarmen och vänta inte för länge med att gå på toaletten när du känner att det är dags. De flesta behöver gå på toaletten och bajsa minst en gång per dygn, även om det för vissa kan ta några dagar innan det är dags. Ju oftare desto bättre så länge konsistensen är bra. Kissar gör du däremot flera gånger per dag.
Bajskomponenter
Av all mat vi ätit blir det inte mycket kvar som ska ut genom ändtarmen - bara ungefär 150 gram. Ibland är det ju hårt och ibland löst. Blir det bara hårda små kulor som kommer ut, har du kanske ätit för lite fibrer eller druckit för lite vatten. Är det alldeles löst bajs kanske du skulle behöva lite fler snälla bakterier i tarmen som kan hjälpa till att ta hand om matresterna lite bättre. Det är faktiskt bakterierna som gör mycket av jobbet att bryta ner maten i vår tjocktarm.
Bajset kan också ha lite olika färg beroende på vad du har ätit, och har det tagit längre tid och blivit lite hårdare är det också ofta lite mörkare. Ljust bajs däremot brukar ofta ha passerat lite snabbare genom kroppen och innehåller mer vätska. Skulle du ha blivit magsjuk av bakterier eller virus kan det gå så fort att det nästan sprutar ut - diarré.
Vet du att:
- Tarmcellerna behöver salt (natrium) för att kunna ta upp socker.
- Fisarnas doft beror på vad du ätit och vilka bakterier som varit aktiva.
- Bara den sista metern tjocktarm har något med bajs att göra. Innan dess är tarmen i stort sett ren och luktfri.
- Det tar oftast en halv till två dagar för maten att ta sig från munnen till ändan.