Vattenhallen Science Center

Varför är vissa extra sugna på sötsaker och varför har andra svårt för att gå upp i vikt? En del av svaret finns i vårt DNA, och i de runt femtio fetmagener som bland annat reglerar vår aptit och fettförbränning. Emily Sonestedt, nutrionist och forskare på Lunds universitet, berättar om hur man kan forska på gener med hjälp av kakor.
 

När siffrorna för diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdomar skjuter i höjden, börjar man undra vad som är orsaken till detta. Vi träffade Emily Sonestedt som är nutrionist och forskare på Lunds universitet, för att ta reda på mer.

Emily Sonestedt undersöker hur kost och gener påverkar vår risk att utveckla sjukdomar. De ökade sjukdomstalen har att göra med flera olika faktorer, enligt Emily Sonestedt.

Vissa personer är mer känsliga än andra för att utveckla t.ex. fetma och diabetes. Denna förhöjda risk är oftast ärftligt men det krävs också att vi äter för mycket rent allmänt eller konsumerar ohälsosam mat som t.ex. för mycket socker.

”Ät så mycket kakor du vill”

Det finns även ett protein i hjärnan som reglerar vår aptit och mättnadskänsla. Om det är fel på den så kan det hända att vi äter mer än vad vi behöver vilket också kan resultera i fetma.

Forskarna har t ex undersökt protein har genom att t.ex. ställa fram ett fat med kakor till barn och säga att de får äta hur många de vill.Man har då sett att vissa åt fler kakor än andra, vilket kan tyda på att dessa barn har en förstärkt aptit som kan härstamma från just det här proteinet.

Man har idag upptäckt ca 50 olika fetmagener. Än så länge vet man inte vad alla dessa gener har för funktion men man vet t.ex. att en av dem bestämmer hur bra vi förbränner fett. Det kan också göra att man genetiskt sett har lättare att drabbas av fetma om man inte har en sund livsstil.

Inte ett svar som gäller alla  

Nya mirakeldieter och kostråd publiceras dagligen i media och kost och hälsa har en stor betydelse i samhället idag . Vad behöver vi egentligen veta för att kunna leva så hälsosamt som möjligt, kan vetenskapen ge oss svaret?

Enligt Emily Sonestedt går livsstilen och de genetiska förutsättningarna i en slags symbios, det är inte det ena eller det andra som är den utlösande faktorn eftersom de samspelar med varandra. Det är alltså väldigt svårt att ge ett råd som kan gälla för alla eftersom att varje individ har sina enskilda behov, förutsättningar och alla har ett unikt DNA som gör att man inte kan dra alla över en kam.

Svaret på vår fråga är alltså att vetenskapen faktiskt inte kan ge ett svar som gäller för alla. Istället måste varje enskild individ bedömas efter sina gener och sin livsstil, vilket är något vi i dagsläget inte kan eftersom Emily Sonestedts – och andras – forskning inte har kommit så långt ännu.

– Mer genforskning skulle troligtvis göra det möjligt att ge varje individ en kostplan utifrån deras egen kropp och livsstil, säger Emily Sonestedt.