Tunntarmen
Epitelenzym
För att inte det känsliga tarmluddet i tunntarmen ska bli överbelastat, kommer inte maten förbi den ringmuskel som skiljer magsäcken och tolvfingertarmen åt, förrän tunntarmen får signal om att matblandningen inte är för fet, sur eller innehåller för mycket proteiner. Med hjälp av nervsystemet i mag-tarmkanalen (bukhjärnan) och speciella celler i tarmväggen bildas ämnen (till exempel hormoner), så att kroppen kan känna av hur mycket och vad för sorts mat vi har ätit. Det gör att rätt ämnen tillverkas som kan bryta ner maten i mindre beståndsdelar.
På tarmens yta finns tarmludd - små utskott som också tar upp näring ur maten. Skulle man kunna platta ut alla tunntarmens veck och ludd skulle ytan vara ungefär 250 kvadratmeter - lika stor som en tennisplan! Tarmluddet kan skadas, till exempel hos den som inte tål gluten men ändå har fått i sig det. Då får man svårt att ta upp näringen från maten och blir därför sjuk.
Absorption av kolhydrater, protein och fett.
När maten har släppts vidare från magsäcken och kommit in i den tre till fem meter långa tunntarmen sugs näringen i maten upp och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Energi i form av kolhydrater och fett, proteiner som bland annat är byggmaterial i våra celler och vitaminer som hjälper cellerna att fungera som de ska. Även salter som exempelvis kalcium, kalium, magnesium och järn tas exempelvis upp från maten i tunntarmen. Här sugs också den mesta av vätskan från maten upp igen. Tunntarmen är veckad inuti för att ytan ska bli så stor som möjligt. Det gör att vi kan få ut så mycket näring som möjligt ur maten.
Immunförsvarets motorväg
Små, små blodkärl (kapillärer) finns invävda i bland annat tarmväggen. Här finns också lymfkärl, som kan liknas vid immunförsvarets "motorvägar” i kroppen. Behöver vi snabbt bekämpa en fara i form av exempelvis bakterier eller virus, är immuncellerna snabbt framme! I tarmsystemet finns faktiskt nästan 80 procent av vårt immunförsvar, framför allt i tunntarmen! Det är också i tunntarmen som tarmbakterierna och immuncellerna skickar signaler mellan varandra. På det sättet lär sig t.ex. kroppen vad som är skadligt och vad som är ofarligt.
Njurarna
Så småningom kommer också blodet att passera njurarna där blodet renas från oönskade ämnen och kisset (urinen) bildas. Mer än 1400 liter blod passerar genom njurarna varje dygn för att renas!
Urinen samlas upp i urinblåsan och när den är full signalerar kroppen att det är dags att kissa - lyssna på kroppen då och vänta inte för länge. Det gillar inte njurarna!
Urin innehåller vatten, salter och urinämnen som är rester från bland annat proteiner. Drick inte för lite vatten för då får njurarna svårare att rensa kroppen från gifter och annat som vi behöver bli av med. Det ämne som gör urinen gul kallas bilirubin - det är samma ämne som bidrar till att göra bajset mörkt. På morgonen brukar urinen vara mörkare och mer koncentrerad, eftersom du inte har druckit på hela natten.
Kolhydrater
Av kolhydraterna vi äter blir det så småningom glukos som är en typ av socker. Det ger energi till alla kroppens celler - muskler, hjärna och så vidare. För att vi alltid ska ha reserver av energi finns det energiförråd runt om i kroppen, till exempel i form av fettlager på olika ställen i kroppen och i form av glykogenlager i lever och muskler.
Man brukar skilja på snabba och långsamma kolhydrater. De snabba kolhydraterna kan kroppen ta upp snabbt och skicka ut i blodet som energi till cellerna. De långsamma tar det lite längre tid för kroppen att dela upp i smådelar som kan tas upp till blodet, och du håller dig därför mätt längre när du har ätit dem.
Tips! Har du ont i huvudet och mår illa kan det bero på att du behöver äta eller dricka vatten. När du växer och tränar mycket är det också viktigt att fylla på dina energiförråd regelbundet. Ett mellanmål är bra en stund innan träningen. Du behöver också fylla på med energi även efter att du har tränat.
Vet du att:
- De flesta vuxna i världen kan inte bryta ned laktos och får då gaser i tarmen. I Norden har vi en mutation som gör att vi tål mjölk (laktos).
- Bakterier i tarmkanalen kan stimulera vårt immunförsvar så att vi bättre kan stå emot till exempel förkylningsvirus.
- 80% av vårt immunförsvar finns i tunntarmen.
- I våra tarmar finns 1-2 kilo bakterier som hjälper oss att bryta ner maten.
- Runt magen och tarmarna finns ett nät av nervceller - bukhjärnan - som har direktkontakt med vår hjärna.