09:05-09:15 Vem var Vera Sandberg, varför Roadshow (IVA)

09.15-10.25 Linda Liukas 
Linda är en firad barnboksförfattare med teknik och mjukvara i fokus. Hon kommer att ge ett inspireran de tal om datorer, mjukvara och flickor. Det kommer att finnas tid för frågor och diskussion efter Lindas tal. 

10.25-10.45 Kaffe och mingel

10.45-11.15 Presentation av IVAs undersökning inklusive Tekniksprånget 
Katarina Mellström, Martin Wikström och Kristian Nilsson (IVA)

11.15-11.30 LTHs inspirationsarbete 
Annika Mårtensson kommer att redogöra för de olika aktiviteterna som LTH bedriver för att inspirera allmänheten.

11.30-12.00 “Vill du rädda Världen - bli ingenjör” 
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer

Hur gör insekter för att övervintra 

Målgrupp: lärare åk F-7 

Kursledare: Pedagoger från Naturskolan och Lars Pettersson, Ekologi, Lunds universitet.
Plats: Kemicentrum, Lunds universitet
Max antal deltagare: 25 

ESS/MAX IV

Målgrupp: lärare åk 7-9 samt gymnasiet 

Kursledare: Forskare från MAX IV och ESS
Plats: MAX IV
Max antal deltagare: 20 

Beskrivning:
Vi kommer att berätta om de två stora nya forskningsanläggningarna i Lund. Vad vi kan göra och vilken samhällsnytta vi kan ha av anläggningarna. Vi kommer också berätta varför båda anläggningarna behövs. Vi kommer att hålla till på Max IV och avsluta med en liten rundvandring på anläggningen.

GMO – i Bryssel och i verkligheten 

Målgrupp: lärare åk 7-9 samt gymnasiet 

Kursledare: Dennis Erikson, Sveriges lantbruksuniversitet
Plats: Kemicentrum, Lunds universitet
Max antal deltagare: 25

Beskrivning:
GMO är en förkortning som väcker många reaktioner. Men vad är en genetiskt modifierad organism egentligen? Skulle du vilja äta en? Har du kanske rent av redan ätit en GMO, utan att veta om det? Med avstamp i våra laboratorier på SLU i Alnarp, så tar jag med er på en resa via Jordbruksverket och Bryssel till utsädesföretagen, till miljöorganisationerna, till butikshyllorna, och ut på fälten till våra hårt arbetande bönder. Många frågor väcks under vägen: ”vad ska vi med genteknik till?” – ”är det farligt?” – ”hur är tekniken reglerad?” – ”varför är det så kontroversiellt?” – ”hur funkar genteknik ihop med ekologiskt jordbruk?” och mycket annat.

Den naturvetenskapligt intresserade kommer uppskatta beskrivningen av själva metoderna och jämförelsen med andra växtförädlingsmetoder. Den politiskt och juridiskt intresserade kommer finna processen på EU-nivå att reglera teknikerna fascinerande. Sociologen får sitt i diskussionen om hur kontroversen i samhället vuxit fram. Filosofen får bita i frågan om vad som är – och inte är – naturligt.

Förbered er gärna genom att ta med er frågor från ert eget klassrum, och jag ska göra mitt bästa för att vi tillsammans ska leta oss fram till svaren. Jag förväntar mig mycket diskussioner!

Skrivande som färdighet och didaktiskt redskap

Målgrupp: lärare åk 7-9 samt gymnasiet 

Kursledare: Susanne Pelger, PLUS, Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 20

Beskrivning:
Under en halvdag arbetar vi i workshopform med hur elevers skrivfärdigheter kan utvecklas, och hur skrivandet samtidigt kan främja deras naturvetenskapliga förståelse. Workshopen genomförs enligt modellen omvänt klassrum (flipped classroom), där du i förväg ser ett antal korta filmade föreläsningar (à 3–5 minuter) om skrivande och skrivundervisning. Filmernas övergripande teman är: 

1. Varför skriver man?
2. Hur bygger man en akademisk text?
3. Hur ser det akademiska språket ut?
4. Vad innebär akademisk hederlighet?
5. Till lärare: Hur utvecklar vi studenters skrivande? 

Inför workshopen förbereder du dig genom att se filmerna och, utifrån din egen undervisningssituation, reflektera över följande frågor:

a) Vilka delar av skrivprocessen har eleverna svårigheter med?
b) Vilka svårigheter upplever du med att undervisa/stödja/ge respons på skrivande?

När vi träffas diskuterar vi, utifrån era reflektioner och med koppling till didaktisk teori, hur praktiska övningar och kamratrespons kan integreras i naturvetenskaplig undervisning för att främja både elevers skrivutveckling och ämnesförståelse. 

SEM – Svep Elektron Mikroskopi

Målgrupp: gymnasielärare 

Kursledare: Maria Messing, Fasta tillståndets fysik, Lunds universitet
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 12 

Beskrivning:
Varför är nano intressant? I denna workshop kommer ni att lära er mer om nanoteknik och nanoobjekt. Ni kommer också att få lära er mer om en av teknikerna som används när men studerar nanoobjekt nämligen svepelektronmikroskopi (SEM) och se ett SEM instrument under användning. 

STEPS – Forskningsinitiativ för att framställa miljövänlig plast 

Målgrupp: lärare åk 7-9 samt gymnasiet 

Kursledare:
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 25 

Medicinsk strålningsfysik – strålbehandling i teori och praktik

Målgrupp: gymnasielärare 

Kursledare: Crister Ceberg, Medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 

Beskrivning:
Medicinsk strålningsfysik handlar om strålningens växelverkan och biologiska effekter, och ger den tvärvetenskapliga grunden för att optimera användningen av strålning inom hälso- och sjukvård för diagnostik och behandling av olika sjukdomar. Vi utbildar legitimerade sjukhusfysiker, som är sjukvårdens och samhällets experter på strålningstillämpningar och strålskydd, och som arbetar nära tillsammans med annan vårdpersonal bland annat inom strålskydd, strålbehandling, röntgen, MR-avbildning, samt nukleärmedicin. 

Under denna fortbildningsdag kommer vi att ägna oss åt ett exempel på strålbehandling, där joniserande strålning används för att behandla en cancersjuk patient. Vi börjar med en inledande föreläsning, där vi beskriver de fysikaliska och strålningsbiologiska grunderna för strålbehandling, såväl som de avancerade tekniker och dynamiska behandlingsmetoder som används i kliniken. 

Efter fikat demonstrerar vi en stråldosberäkning för ett förenklat men realistiskt patientfall. Vi beskriver hur strålbehandling kan optimeras till en individuell patient, som kan varieras med avseende på olika anatomiska parametrar. Den inledande föreläsningen och de relaterade simuleringarna paketeras på ett sätt som gör det möjligt att använda i skolan.

Som avslutning vill vi gärna diskutera hur ett sådant paket kan vidareutvecklas för att på bästa sätt passa in i undervisningen, och för att inspirera till vidare studier i medicinsk strålningsfysik. 

Programmera med Micro:bit

Målgrupp: lärare åk 4-9 

Kursledare: Rolf Niemann, Vattenhallen Science Center
Plats: Kemicentrum, Lunds universitet
Max antal deltagare: 25 

Beskrivning:
Micro:bit är en liten dator utan tangentbord och skärm som utvecklats av BBC i Storbritannien för att uppmuntra ungdomar att komma igång att programmera, konstruera och skapa egna uppfinningar. Därför fungerar den utmärkt att använda i teknikundervisningen men med tillämpningar även för t ex matematik, fysik, slöjd och bild. På en Micro:bit finns flera komponenter som t ex lysdioder, en accelerometer, en kompass, bluetooth och en temperatursensor. Tillsammans med den pedagogiska blockprogrammeringen gör detta att ungdomarna snabbt kommer igång, får självförtroende och ser nyttan med programmering. Det går sedan lätt att växla till textprogrammering och göra mer avancerade program. Med en Micro:bit blir programmering enkelt och roligt. Läs mer på www.microbit.org

Kursen inleds med en kort introduktion om programmeringens grundprinciper och en teknisk genomgång av Micro:bit. Resten av tiden ägnas åt praktisk programmering med utvalda övningsuppgifter.

Du behöver ta med en egen dator till kursen. Du får låna en Micro:bit men har du en egen så ta med den. 

Python-programmering i matematikkursen Ma1C 

Målgrupp: gymnasielärare 

Kursledare: Görel Hedin, Professor i Programvaruteknik, Lunds universitet
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 20 

Beskrivning:
Under det här kurstillfället introduceras deltagarna till ett nyutvecklat undervisningsmaterial och får praktiskt prova på konceptet för hur man kan börja med programmering på gymnasienivå. Uppgifterna är gjorda för kursen Ma1C men vi har MYCKET goda erfarenheter av elever från Estet-programmet som testat konceptet. Programmering kan vara ett sätt att uppleva matematik mer visuellt och ur ett undersökande perspektiv.

Undervisningsmaterialet innehåller programmeringsuppgifter som illustrerar grundläggande matematiska begrepp i årskurs 1 i gymnasiet. För varje område utvecklas ett antal uppgifter av ökande svårighetsgrad så att alla elever klarar av att lösa de enklaste nivåerna och att det ges tillfälle för upptäckarglädje och progression.

Undervisningsmaterialet är utvecklat i samarbete mellan programmeringslärare från Datavetenskap, studenter från föreningen Code@LTH och personal från Vattenhallen Science Center. 

Du behöver ta med en egen dator till kursen. Vill du kika på undervisningsmaterialet före kurstillfället så finns det på: https://lunduniversity.github.io/schoolprog/ 

Havet och plast

Målgrupp: lärare åk F-7 

Kursledare: Personal från Marint kunskapscenter
Plats: Lunds universitet
Max antal deltagare: 20